Igår genomgick jag en operation jag har väntat på sen jag var 16 år eller nåt sånt. Jag blev sövd och fick panik precis innan jag somnade in. Då sa sköterskan att jag skulle tänka på mina barn, så kanske jag skulle drömma om dom. Läskigt att jag bara helt plötsligt försvann, sen vaknade på en säng med en sköterska bredvid mig. Förberedelserna innan operationen var ju sega. Jag kom in kl 11 men opererades inte förrän 15. Jag fastade sen kvällen innan och var sjukt hungrig. Jag fick dela rum med en annan kvinna som skulle opereras för gallsten, efteråt låg vi groggy och sluddrade med varandra. Hon fick åka upp till en avdelning över natten och jag fick åka hem.
Innan operationen kom en narkosläkare till mig och en sköterska som tog blodtryck mm. Sen kom två kirurger och pratade. Jag älskar serien Greys och jag kan säga att den ena kirurgen inte var någon "peopleperson", som Christina Yang ungefär, så jag hoppades att han var riktigt duktig på sitt jobb istället. Nu får jag vänta som mest 3 månader innan jag ska opereras igen. Drygt, men det blir bra i slutänden. Nu är jag sjukskriven en vecka och jag är ju inte så duktig på bara ta det lugnt. Det enda jag såg idag var att det behövdes tvättas och plockas undan alla leksaker mm. Det var riktigt krävande och jag däckade sen på soffan. Imorrn tänker jag inte lyfta ett finger, jag ska bara ligga på soffan och titta på tv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar